december 2006



Dagligen överröses vi av mestadels överdramatiserade artiklar om kändisar och deras liv, skandaler, etc. Leverfläckar blir till dödlig cancer, en fikaträff med en kusin blir till ett hett kärleksmöte, ett glömt säkerhetsbälte får rubriken ”Dödsleken!” med tillhörande flash animationer som visar hur en krock går till. Men mitt i all dynga som publiceras så visar en på Aftonbladet, Peter Kadhammar, lite självinsikt:

”Kanske är det fler som behöver hjälp. Till exempel vi som behandlar Linda Rosings liv som en angelägenhet i paritet med 600 000 döda irakier.”

ja, det är nog inte omöjligt att skvallertidningarna behöver lite hjälp på traven för att vakna upp. Men visst är det sjukt? En person som blir känd för samlag i en dokusåpa, som handlar om ingenting, får mer tidningsutrymme än allt annat elände som drabbar oskyldiga människor.

Är det på fel oss läsare eftersom vi klickar på länken som leder till ”den där nya artikeln” om ”den där” kändisen? Vi får inte glömma att varje gång vi läser en artikel så bidrar det till bättre besöksstatistik vilket i sin tur peppar skvallertidningarna att pumpa ut mer skit. Det är trots allt vi läsare som i slutändan bestämmer vad som publiceras. Eller är det fel på tidningarna som förföljer kändisar för att ha något att skriva om? Skulle vi ens sakna all skvallerjournalistik om den försvann? Jag skulle då inte det …

Pusher and user?


Idag publicerar Aftonbladet ännu en artikel om Kikki Danielsson. Genom tiderna har vi fått följa hennes dramatiska liv då hon hetsäter falukorv, bryter ihop i tv, gråter på scen och hur hennes vikt åker upp och ner som en jojo. Allt lika ointressant som det är viktigt. Så vad kan det möjligen finnas mer att skriva om?

”När klockan ringer in det nya året sitter Kikki Danielsson ensam.”

Stackars Kikki, hon får sitta ensam hemma bland sina pizzakartonger och gråta. För visst är det bara hon i hela världen som har problemet med ensamhet? Hade artikeln slutat här så hade man med stor vilja och en gnutta fantasi kunna se ett eventuellt nyhetsvärde för Kikki Danielssons få kvarvarande fans och beundrare. Men hela artikeln gör en total, raklång magplask i en blöt gödselhög när Kikki berättar att hon själv har valt att sitta hemma ensam:

”Jag blir bjuden på fester men jag går aldrig någonstans. Jag tycker inte om nyårsafton. Jag använder dagen till att göra bokslut över året som gått.”

Nu handlar det inte ens om en avdankad stjärnas ofrivilliga ensamhet under en av de större helgdagarna. Nu handlar det om … uhm, ingenting, helt enkelt.

Kan ni höra det dova plasket och känna lukten av gödsel som yr omkring? Kan ni framför er se den uttråkade journalisten på aftonbladet som sitter och skriver ihop den här dyngan för att sedan försöka komma på någon dramatisk rubrik för att locka läsare till att kasta bort ett par minuter av sitt liv? Inte svårt.

Varför?


Extra Östergötland ser till att vi östgötar vaknar till ordentligt med dagens löpsedel!

Penischock

Extra Östergötland måste ha någon egenhändigt sammanställd upplaga av brottsbalken på redaktionen. Hur kan man bli åtalad för ”penischock”? I vilket fall så står det iallafall rätt i notisen som löpsedeln syftar på, mannen är åtalad för ”sexuellt ofredande” och inget annat. … vänta här nu… notisen? Artikeln menar jag väl?

Nej, faktiskt inte. Jag blev tvungen att bläddra igenom tidningen två gånger innan jag hittade det som löpsedeln handlade om. I en liten notis berättas om hur en kvinna klivit in i en hiss och där hittat en man som ”pillade på snoppen”. Mannen säger att det inte var han utan någon som bara är lik honom, och att han tänker överklaga till europadomstolen (!) om han blir fälld.

Ja, EÖ går verkligen in för att ”sänka ribban” även idag. Istället för att t.ex. lyfta fram att både Biltema och Clas Ohlson har produkter med otillåtet höga halter av kadmium och bly i sitt sortiment, så väljer man att sätta en löpsedel där man får en unik chans att kombinera orden ”penis”, ”chock” och ”dubbelgångare”.

Inte varje dag man får en sån chans att imponera på sina läsare.


Helsingborgs Dagblads litteraturkritiker, Kristian Lundberg, har nyligen recenserat ett 50-tal böcker. En av böckerna var ”Fruktans makt”, skriven av Britt-Marie Mattson. Kristan skriver bland annat:

”Mattsson är också hon en skicklig stilist, dessvärre räcker det inte till – intrigen är förutsägbar, personteckningarna schematiserade”

Problemet är bara att boken inte är skriven ännu. Britt-Marie, som hade långt framskridna planer (den hamnade t.o.m i Piratförlagets höstkatalog) på att skriva deckaren, fick helt enkelt inte tid till att skriva den. Men detta hindrade inte Kristian! Kristian som inte tycker om Britt-Marie hittade helt enkelt på en recension där han sågade Britt-Maries bok vid fotknölarna. Hans försvar?

”Jag har gjort mig lustig över Britt-Marie Mattsson på förhand eftersom jag tycker så fruktansvärt illa om henne. Men vi får hoppas att boken kommer ut så jag får chansen att såga den på riktigt.”

Tillåt mig att tvivla att Kristian har läst någon av de 50-talet böcker som han påstår sig ha ”recenserat”. Snyggt jobbat Kristian, du är en av årets största idioter och vi på Hysteri hoppas att du i framtiden kommer att få jobba som korvförsäljare utanför någon sjabbig krog.

jatak_ad_18136.gif


Ja, det finns inte så mycket att säga om detta förrutom att det känns bra för oss alla som är trötta på skvallerblaskornas påhittade och överdrivna artiklar. Kvaliteten på kvällspressens artiklar lär knappast bli bättre för det men kanske slipper vi de absolut värsta lögnerna i framtiden.

Samtidigt vill vi passa på att be om ursäkt över att uppdateringarna har stagnerat. Det har varit mycket att göra men vi kommer snart igång igen!

Läs och njut!


Köpte lyxbåt – till vrakpris

Ja, så går det till när kungen köper båt! Givetvis har det inte hänt något oriktigt i det här fallet, men Aftonbladet blåser i stora trumpeten när de försöker avslöja ingenting.

Lite lösryckta citat:

I tysthet sponsras han av företag som erbjuder exklusiva motorbåtar, bilar och jaktvapen. Som belöning kan han dela ut näringslivets åtrådda adelsmärke: kunglig hovleverantör. Aftonbladets Richard Aschberg och Anders Johansson har granskat hovets hemliga affärer

Advokat Johan Lindwall beskrev det hemliga avtalet med kungen i samband med båtbyggarens senare konkurs i en inlaga till tingsrätten

Avtalet som avslöjar kungen

Avslöjar vad för något? Att kungen fick rabatt på sin båt i utbyte mot att han ställde upp på ett jippo där han visade upp sin nya båt. Och jag förstår inte riktigt varför Aftonbladet spelar förvånade över det här? De var ju själva där och fotograferade:

Häftigt, sa kungen

Inte är väl Aftonbladets reportrar så dumma och blåögda att de tror att hans majestät gör sånt här gratis…? Han gör ingenting gratis, han får betalt för att vara statschef också. Aftonbladets definition på en ”hemlig affär” verkar vara en affär då ingen av de inblandade ringer upp redaktionen och berättar alla detaljer.

Ironin är svår att missa. Aftonbladet försöker klaga på att kungen utnyttjar sin person som en reklampelare – och givetvis tjänar han pengar på det. När jag läser den här artikeln så kan jag räkna till inte färre än elva annonser från tio olika företag. Därför hoppas jag att nästa artikel i serien kommer att handla om Aftonbladets ”hemliga affärer” med deras sponsorer…

Apple Bodystore BokaHotell.se Canal+ CDON Citibank Coolstuff Dell Dentway Dustin Euroflorist F-Secure Flygstolen
Flygvaruhuset Freedom Finance Hobbex Hotels.com HotelSpecial Jobbet Kundfinans Meetic Misco One.com Supersaver Terminal A Ticket Travellink Travelstart TVShop Yahoo Yves Rocher